|
Fredskämpar, mötesdeltagare
Som en svart tråd går det genom den moderna historien, det svarta guldet, oljan.
Häromdagen fick jag en bok i handen, den var utgiven på Bonniers 1923 med titeln "Kampen om oljan". Där läser jag om Rockefellerfamiljen som byggde sin förmögenhet i "Standard Oil Company", och tidigt såg behovet av att kontrollera världens oljekällor, och krävde att staten skulle röja vägen för bolagen. Det var också redan tidigare USA-presidenten Woodrow Wilsons åsikt, som han sade i början av 1900-talet att, citat:
"de nationer som är stängda för USA-bolagen måste tvingas öppna sig även om en ovillig nations suveränitet skändas.”
Det är samma budskap som länderna i Latinamerika hört i 150 år, och som idag verkställs av IMF och Världsbanken över hela världen.
USA talar om kamp mot terrorism, mot massförstörelsevapen, mot diktaturer och förtryck.
Även om det vore sant, om detta verkligen skulle vara USA-regimens syfte, så berättigar det inte till det överlagda mord på hundratusentals irakiska barn och ungdomar, som ett bombkrig innebär, inte ens på tusentals eller hundratals. Ändamålen helgar inte medlen.
Ännu mindre eftersom USAs retorik är lika osann som rånarens avledande rop: ta fast tjuven.
Om det vore sant, om syftet vore fred och frihet från terrorism, diktatur, svält och vapenhot skulle helt andra medel behövas. Med krig kan varken fattigdomen, sjukdomarna eller terrorismen bekämpas. Världen kan inte räddas utan att ändra den orättvisa världsordning som för varje dag skapar allt större fattigdom och förtvivlan.
Den verklige terroristen, den verklige diktatorn i världsskala, den verklige förtryckaren är den som på Orwellskt nyspråk tar orden ifrån oss och gör vitt till svart, säger demokrati, menar eget världsherravälde, säger frihet, menar bolagens vinstmaximering, säger fred, menar underkastelse.
W Bush utsågs till president efter ett val där folk från fattigkvarter förhindrades rösta, där rösträkningen var en fars och det sedermera visade sig att han inte ens vunnit flertalet av det fåtal som röstade. Så det var med extremt svagt väljarstöd extremhögern tog makten för att som medeltidens korstågsfarare, som kolonialismens missionärer, som den vite mannen med svärdet i ena handen och dollartecknet i den andra dra ut för att underkuva de barbariska folken.
I programmet för nationell säkerhetsstrategi ”The National Security Strategy” talar regimen i klartext om att USA nu har en ”aldrig tidigare skådad militär styrka och ekonomisk och politiskt inflytande”. Och dess viktigaste uppgift är att ”vidmakthålla denna styrka så att ingen ens kommer på tanken att utmana dess militära överhöghet”. USA ska ”göra allt som står i dess makt för att bevara sin ställning som världens enda supermakt” och vara berett att på egen hand gå till ”förebyggande militära anfall” mot stater som kan hota USAs intressen ”.
Att detta länge varit USAs utrikespolitik är ingen nyhet. Men inte sedan sena 1800-talet har den uttalats så oförblommerat. Det var då USA inledde sin nykoloniala expansion i Karibien, Asien och Stilla Havsområdet, som första steg på vägen till världsmakt. Då rådde imperialistisk yra i USA, och den sammanfattades av journalisten Marse Henry 1896:
”Vi utgör en stor imperiebyggande republik, vars öde är att påverka mänskligheten och världens framtid på ett aldrig tidigare skådat sätt, inte ens av romerska imperiet”.
Första steget var att invadera Kuba, för att sedan gå vidare till resten av Latinamerika. Den flottbas som USA då anlade på ockuperad mark finns ju fortfarande kvar, den nu - ett århundrade senare - internationellt ökända Guantanamobas som har förvandlats till koncentrationsläger för fångar tagna på andra sidan jordklotet.
Nu är USA återigen inne i ett skede av global expansion. Och tydligare än tidigare backas den militära råstyrkan upp av imperialistisk retorik som t ex i en artikel i Wall Street Journal citat
”USA står nu inför militära anfall mot många av de länder dit generationer av brittiska kolonialsoldater skeppades iväg. Afghanistan och andra länder med problem ropar efter den typ av upplyst förvaltning som självsäkra engelsmän i ridbyxor och tropikhjälmar en gång tillhandahöll.”
Skillnaden är bara att det nu är Texasbor med cowboyhatt som står till förfogande - "som Guds gåva till mänskligheten" om man får tro USAs president.
I USA-regimens ögon måste länder i tredje världen underkasta sig ett nytt skede av kolonisering och begränsad självständighet. T o m Europa ses som en vasall som måste finna sin plats i en ny internationell arbetsfördelning där, citat: ”USA står för bombningar och stridskrafter, där Frankrike, England och Tyskland får stå för gränskontrollen och där Holland, Schweiz och Skandinavien får stå för den humanitära hjälpen”.
Det har sagts att terrorism är de fattigas kampmetod, född ur elände och förtvivlan. Det förekommer, men är inte regel. Terrorism har däremot alltid varit förtryckarnas främsta redskap mot motsträviga folk för att skrämma till tystnad och passivitet. De samlade rikedomarna och den finansiella makten i Europa och USA har grundats på statlig terrorism mot folken i tredje världen, historiskt i århundraden, och den försvaras med statsterrorism idag.
För Latinamerikas del började det för över 150 år sedan, när väpnade styrkor från USA invaderade och öppnade länderna för banankompanierna. Alla försök att stå emot detta har sedan bemötts med terror. USA har tränat militärer i tortyrteknik i ”School of Americas”. USA har skapat och stött de latinamerikanska diktaturerna och deras terror.
Hundratusentals liv har offrats bara de senaste decennierna, 30.000 i det smutsiga kriget i Argentina på 70-talet, över 2.000 när USA bombade Panama 1989, 30.000 i contraskriget mot Nicaragua och 75.000 i El Salvador på 80-talet, bara för att ta några exempel.
Kuba har under 40 år utsatts för många hundratals terroristangrepp från USA, som har skördats många tusentals offer i döda och lemlästade. För drygt ett år sedan dömdes 5 kubaner till mångdubbla livstidsstraff i Miami, dock inte för terrorism mot Kuba utan för infiltration i terroristorganisationer i Florida. De fem kubanerna hade tagit sig in i Miamis exilkretsar och tagit reda på hur terroristattacker planerades mot Kuba, och rapporterat. Och Kuba informerade FBI, som istället för att stoppa terroristerna grep avslöjarna. Trots att de aldrig deltagit i någon terroristhandling, utan tvärtom förhindrat över 170 terroristaktioner har de förpassats till USAs fängelsehelvete.
Men Miamimaffian som ägnar sig åt terrorism har inget att frukta, för USAs regering stöder dem, och hela familjen Bush hör till umgänget. Detta är ett av många exempel på att USA inte bekämpar terrorism, utan kämpar för världsherravälde.
Eller som USA-regimen själv uttrycker det i ”Joint Vision 2020”, USAs rymdplaner fram till år 2020 citat:
"Globaliseringen av världsekonomin kommer att fortsätta och det kommer att betyda att gapet mellan dem som har och dem som inte har kommer att vidgas. Genom att kontrollera rymden och jorden nedanför kommer USA att kunna hålla dessa, som inte har, i schack."
Ingen antiimperialist kan bättre än USA-regimen själv uttrycka vad det hela går ut på. Och självgodheten är överväldigande:
”När vi vunnit kommer de att älska oss”, säger presidentrådgivare Toby, i den ohämmade propagandaserie för USAs ”Vita Hus”, som en gång i veckan sköljer över TV-världen.
Varken Irak eller någon annan hotar USA militärt idag. USAs kärnvapenbaser omringar hela Eurasien. USA kontrollerar sedan länge Mellanöstern med militärbaser och massiv beväpning av Israel, Turkiet, Egypten. Efter Sovjetunionens sammanbrott har USA också införlivat Östeuropa och Centalasien i sin militärapparat. Uppbrytningen av forna Jugoslavien och etableringen av militärbaser i Kosovo och Bulgarien hör också till bilden. Liksom den militära kontrollen över Afghanistan.
Och kontrollen över bakgården Latinamerika stärks med miljarddollarstöd till gerillabekämpning i Colombia och uppbyggnad av militärbaser över hela kontinenten. I detta stora sammanhang blir kriget mot Irak också ett sätt att skrämma andra till underkastelse.
"Den som inte är med oss är emot oss, och vi slår till när våra intressen är hotade" säger Bush till alla världens folk och regeringar. Regeringar som inte har folkligt stöd kan skrämmas till underkastelse, eller köpas, men inte folken. Dagens demonstrationer över hela världen visar att folken inte accepterar USAs krigspolitk.
Det verkliga hotet mot USAs ambitioner är inte terrorismen, eller massförstörelsevapnen, sådant har de gott om själva. De som kan stoppa imperiets globala utbredning är folken, som inte låter sig kuvas utan i stället står upp och kräver fred, frihet, bröd och rättvisa, folken som globaliserar solidariteten för att göra en annan värld möjligt.
|
|
